Sanna mina ord

Idag är det ett halvår sedan min älskade mormor begravdes. Det känns fortfarande helt ofattbart! Jag saknar henne varje dag och förstår inte varför hon inte fick finnas kvar hos oss något år till!

Begravningen var så fin och ljus och kistan var omgiven med otroligt vackra blomsterarrangemang. Jag har aldrig sett så många blommor på en begravning.
Jag är glad att jag klarade av att sjunga "I gott bevar" från Kristina från Duvemåla. De som var där och inte hade hört den tidigare trodde att jag hade skrivit den själv för de tyckte att den beskrev min och mormors relation så perfekt. Det var just därför jag ville sjunga den och mormor och jag hade bestämt sedan länge att jag skulle sjunga den på hennes begravning. Hon önskade även att jag skulle sjunga några fler, men det var alldeles för tungt så jag är lyckligt lottad som har Klas som ställde upp och sjöng O store gud, Time to say goodbye och Som en bro över mörka vatten. Jag vet att mormor skulle vara lika nöjd över att han sjöng. :)

Idag spelade jag på två begravningar och det var tungt när det var just idag. Jag satt för mig själv uppe på läktaren och kunde inte hålla tillbaka tårarna när det var dags för avskeden. Huvva...